//RÄTTELSE TILL PRESSMEDDELANDET SOM SKICKADES KLOCKAN 12:55: ANTALET KOMMUNER SOM HÖJT SIN SKATTESATS ÄR 53, INTE 52 SOM DET MEDDELADES TIDIGARE// Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats sjunker för första gången på över 20 år//

//RÄTTELSE TILL PRESSMEDDELANDET SOM SKICKADES KLOCKAN 12:55: ANTALET KOMMUNER SOM HÖJT SIN SKATTESATS ÄR 53, INTE 52 SOM DET MEDDELADES TIDIGARE// Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats sjunker för första gången på över 20 år//

//TRE MENINGAR KORRIGERADE:
1) TVÅ MENINGAR I ANDRA STYCKET: SKATTESATSEN SÄNKS ÅR 2018 I SEX KOMMUNER OCH HÖJS I 53. ANTALET KOMMUNER SOM HÖJER SIN SKATTESATS ÄR SEX FLER ÄN I FJOL.
2) FÖLJANDE MENING I FEMTE STYCKET: TOTALT TIO KOMMUNER VALDE ATT HÖJA SKATTESATSEN MED 1,00 PROCENTENHETER//

Rättelsen beror på att inkomstskattesatsen i Siikainens kommun höjs med en procentenhet, från 21 till 22 procent.

De Ecxel-tabeller som bifogades pressmeddelandet uppdateras under måndagen.

Kommunförbundet informerar
17.11.2017
Får publiceras genast

Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats sjunker för första gången på över 20 år

Nästa år får omkring 700 000 invånare lägre kommunalskatt och 420 000 högre. Den genomsnittliga inkomstskattesatsen för hela landet blir 19,86 procent och sjunker därmed för första gången på 20 år. Resultatet beror i stor utsträckning på att Helsingfors sänker sin skattesats med en halv procentenhet.

Skattesatsen sänks år 2018 i sex kommuner och höjs i 53. Det är nu tredje året i rad som bara ett måttfullt antal kommuner höjer sin skattesats. Antalet kommuner som höjer sin skattesats är ändå sex fler än i fjol, trots åtskilliga strukturella anpassningsåtgärder.

– Det allmänna ekonomiska läget har förbättrats och det innebär att mer skattemedel flyter in. Kommunerna har också hållit i sina pengar och anpassat sin verksamhet betydligt. Över hälften av kommunerna har ändå fortfarande en skattesats på 21,00 procent eller mer, säger Timo Reina, vice vd vid Kommunförbundet.

Skatterna höjs främst i små kommuner

Kommunalskattesatsen sänks i sex kommuner: Gustavs, Helsingfors, Laitila, Mariehamn, Nyslott och Pukkila. Skattesatsen höjs i 53 kommuner, av vilka de tre största är Lahtis, Nokia och Kemi. Ändringarna i inkomstskattesatserna minskar kommunernas skatteinkomster med cirka 38 miljoner euro.

Den vanligaste höjningen för nästa år är 0,50 procentenheter och den största är 1,00. Totalt tio kommuner valde att höja skattesatsen med 1,00 procentenheter.

– Orsaken till skattehöjningarna är ofta statsandelsnedskärningar som baserar sig på överdimensionerade uppskattningar av de kostnadsbesparingar som regeringens konkurrenskraftsavtal och förordningen om centralisering av den specialiserade sjukvården varit avsedda att ge. Också investeringarna, framför allt skolprojekt, kräver finansiering, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Den högsta kommunalskattesatsen bland fastlandskommunerna får Jämijärvi, Teuva och Reisjärvi (22,50 procent), medan Grankulla får den lägsta (17,00 procent). Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen hålls på 5,50 procentenheter.

En medelinkomsttagare med en månadslön på cirka 3 600 euro betalar i genomsnitt 7 200 euro i kommunalskatt per år.

De tjänster som tillhandahålls med skattemedel används på olika sätt i olika åldrar. Invånare under 18 år använder kommunala tjänster för cirka 12 900 euro per år, medan motsvarande belopp för personer över 65 år är cirka 9 100 euro. Den arbetsföra befolkningen, 18–64-åringarna, använder kommunala tjänster för omkring 4 100 per år.

Kommunerna höjde fastighetsskatterna måttfullt

Totalt 53 kommuner höjer nästa år den allmänna fastighetsskattesatsen, fastighetsskattesatsen för byggnader som används för stadigvarande boende eller fastighetsskattesatsen för andra bostadsbyggnader.

Höjningarna av fastighetsskattesatserna och ändringen i fastighetsbeskattningen för vindkraftverk ger kommunerna sammanlagt 16,9 miljoner euro mer i skatteinkomster.

– Till följd av de höjningar av gränserna för fastighetsskatten som staten beslutat om och höjningarna av fastigheternas beskattningsvärde har fastighetsskatteintäkterna vuxit betydligt under de senaste åren. I internationellt perspektiv är fastighetsskatten ändå låg, och de höjningar som kommunerna fastställt för nästa år är mycket måttfulla, säger utvecklingschef Jukka Hakola.

Fastighetsskatterna uppskattas nästa år ge intäkter på sammanlagt 1,8 miljarder euro. Det är omkring 4 procent av kommunernas inkomster.

Ingen kommun tar längre ut hundskatt nästa år.

Närmare upplysningar:
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175
Henrik Rainio, tf. direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 596 9635
Utvecklings Jukka Hakola, tfn 050 411 7112